Ibland är det så små saker som väcker liv i känslor, ett samanhang, en bild, ett samtal...
Det går lite i vågor hur mycket ur det förflutna man har uppe vid ytan av medvetandet. Ibland orkar man reda i det och ibland inte.
Nu var det länge sedan som sorgen gjorde sig påmind, men så idag vaknade den av just en sån där liten tillfällighet.
Ibland undrar jag om den här sorgen någonsin kommer att bli mindre smärtsam, om den en vacker dag bara sticker till lite i stället för att slå mig som en atombomb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar