Jag kunde satt mig ner och gråtit för jag kände mig så ledsen.
Jag ville skrika rakt ut i ilska för jag var så frustrerad.
Jag gick och la mig och sov istället.
Idag är jag tillbaka till mig själv igen.
Igår var jag någon annan.
Hon den där som inte orkar, som inte vill, som inte kan.
Jag vet inte vart hon kommer ifrån, jag vet aldrig när hon ska komma eller hur länge hon stannar.
Hon är rätt obehaglig...
tyst, tom, ensam, trött.
Det är skönt att känna hur hela jag fylls med livslust igen när hon släpper mig, för den här gången...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar